Att man föds med defekter eller med kroppsdelar och detaljer på sin kropp som man är mindre nöjd med gör att man inte kan leva fullt ut. Har man exempelvis en krokig näsa så kan denna vara det ”enda” man tänker på; en hämmande detalj som gör att man blir passiv och saknar självförtroende. Märk väl; den krokiga näsan kanske inte är något som andra uppfattar och tycker är konstig – det utgår från hur man själv upplever det. där har vi då en anledning till varför man vänder sig till plastikkirurgin för att korrigera ett medfött fel. Den krokiga näsan kan i det här fallet vara ett par ojämna bröst, det kan vara en för stor rumpa, det kan vara ett par hängande ögonlock och det kan vara rynkor som ”tagit över ” hela ansiktet.
Likväl så kan plastikkirurgi även handla om skador eller sjukdomar (exempelvis cancer) eller medfödda defekter som exempelvis gomspalt och återställande av sådana. Primärt så handlar skadorna vi nämnde om exempelvis brännskador och det var också tack vare sådana som den industri vi ser idag gällande plastikkirurgi såg dagens ljus.
Det hade funnits plastikkirurgi även innan – men det stora steget togs i och med att det Andra Världskriget inleddes. Svårt brännskadade soldater behövde under- och efter kriget återställas och där började man utveckla olika metoder för att göra så. Att plastikkirurgin kunnat ha en sådan enorm utveckling beror till stor del på att det hela handlar om en medicinsk specialitet som är metodstyrd snarare än att vara begränsad till en särskilt patientklientel. Det hela handlar om ett brett område och då man talar om plastikkirurgi i mer generella termer så brukar man dela in det i två olika områden som ser ut som följer:
- Rekonstruktiv plastikkirurgi: Inom den rekonstruktiva delen av plastikkirurgi så syftar man till att åtgärda medfödda defekter hos patienter. Eller att maskera sådana. Den rekonstruktiva plastikirurgin sker ofta inom den offentliga sektorn. Inom denna gren så räknas även plastikkirurgi som sker för patienter med brännskador, för personer som önskar genomföra ett könsbyte och för personer som exempelvis föds med LKG (läpp- käk och gomspalt). Även personer som exempelvis tagit bort en tumör från ett bröst får genom rekonstruktiv plastikkirurgi en chans att bli återställd genom att man framställer ett nytt bröst.
- Estetisk plastikkirurgi. En estetiska plastikkirurgin å sin sida, de sker primärt inom den privata sektorn. Innan vi pekar på några exempel så sak vi säga att det handlar om en hårfin linje mellan rekonstruktiv- och estetisk plastikkirurgi då dessa ofta flyter samman. Inom denna del så handlar det om att försköna och förändra utseendet samt att exempelvis motverka ett åldrande och allt vad ett sådant kan tänkas föra med sig (rynkor, hängande bröst, en slappare rumpa och så vidare).
Hur vanlig är då plastikkirurgin i Sverige? Vi kan ge några intressanta siffror kring detta. Många tror nämligen att det hela är ovanligt och att enbart ett fåtal ”lägger sig under kniven” varje år. Man utgår här dessutom från den direkt felaktiga infallsvinkeln om att det handlar om personer som på något sätt är ”trasiga”. Ingenting kunde vara mer fel.
Vi gick igenom det i början av texten: plastikkirurgi – primärt den inom den estetiska grenen – sker för att hjälpa en person som störs av någon typ av detalj/defekt. Det sker aldrig på måfå och det sker aldrig utan konsultation innan ingreppet. Det vill säga: tror man att man kan gå in på en klinik, fixa sin näsa och därefter gå därifrån som om ingenting hänt – ja, då tror man fel. Det sker alltid en noggrann utredning innan och där man får förklara sina känslor, hur den – i det här fallet näsan – kroppsdelen man vill korrigera stör i vardagen. Kort och gott: inga ingrepp sker utan en ordentlig genomgång och personer där problemen sitter djupare än så och på ett mer psykologskt plan kommer att få söka hjälp någon annanstans.
Siffrorna då? Ja, från Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi så säger man att ungefär 25.000 svenskar varje år genomför olika ingrepp. Av dessa så räknar man med att ungefär 85% är kvinnor och att 15% är män. Här spår man också att den senare delen kommer att öka i framtiden och detta då ökningen skett gradvis under varje år. Män som söker sig till den estetiska delen av plastikkirurgi gör nämligen det av den anledningen att det idag är mer accepterat i samhället än vad som förr var fallet. I ett öppet och tolerant samhälle så ska även män kunna korrigera kroppsdelar, åkommor och defekter som påverkar det dagliga livet – på samma sätt som kvinnor kan göra det. En trend som är synnerligen välkommen och ett kvitto på att vårt samhälle befinner sig på rätt köl gällande tolerans och acceptans.
Detta är - och har alltid varit – den största fienden till- och utmaningen för den estetiska plastikkirurgin att besegra: att alla andra har å många åsikter som baseras på så lite fakta. Fritt översatt – en kvinna som opererar exempelvis sina bröst eller sina läppar får på grund av detta mötas av att medmänniskor tittar snett; något som ger branschen – och patienten – ett dåligt rykte. Förhoppningsvis så är detta något som håller på att försvinna. Att må bra börjar alltid inifrån – men ibland så mår man också betydligt bättre om man trivs fullt ut med sitt yttre. Så enkelt är det.
Om vi ska titta lite närmare på de vanligaste ingreppen gällande estetisk plastikkirurgi i Sverige så ser listan ut enligt följande (utan inbördes ordning)
- Bröstförstoring
- Läppförstoring
- Bukplastik
- Näsplastik
- Ögonlocksplastik
- Fettsugning
- Bröstförminskning
- Bröstlyft
- Rumplyft
- Ansiktslyftning
Ordet plastikkirurgi, sak vi tillägga, kommer inte av att man – som många tror – använder sig av exempelvis plast då man åtgärdar problem eller korrigerar olika områden på kroppen. Nej, namnet kommer ifrån plastikos, det grekiska ordet för att forma/skapa och det kan vara värt att veta. Det sägs, som en sista liten trivia, att man redan i antikens Indien använde sig av plastikkirurgi och detta genom att återskapa näsor. Att hugga näsan av någon var nämligen ett vanligt straff under den perioden.